De gemensamma projekten och delandet som gör mej gladast

Lilla Villan, Petter Korkman, foto: Laura Karén

Tacksamhet. Mörkret faller på och lilla Monstret spetsar ett av sina långa öron. Är det någon som trampar uppför trapporna, eller är det bara Lilla Villans gamla hus som sträcker på sin åldrande lekamen? Monstret nynnar en melodisnutt och strax stämmer drömlammen, mer ivrigt än rent, i med hurtiga stämmor. Om du redan klättrat upp hit för att se utställningen och installationen ”Varför ler du, Monster?” så har du redan träffat dem. Om inte, är det hög tid att du åtminstone kollar in utställningens presentationsvideo här intill.

Anne Lihavainen och Tiina Kolehmainen har förmågan att blåsa liv i det livlösa, att ge tyg och trä och järntråd en själ. Deras utställning är en tribut både till finländsk dockteaterkonst och till föremålsteater mer brett. Hela utställningen är interaktivt på ett härligt old school sätt. Inga pekplattor här, utan böcker, dynor, dockor och själ. Kom hit med eller utan några barn eller barnbarn. Sätt dej till rätta och läs om hur Ofelia möter ensamma skuggor. Upptäck kinesiska drakar och binas drottning Zazavi, och känn hur lyckliga de alla är över att få uppträda här i varandras sällskap.

Min bit är musiken. Jag är lycklig när jag skissar upp nya melodier, provar ackord och nynnar in skisser på telefonen. Bandar in körstämmor, mystiska borduner och improviserade melodisnuttar med min skönsjungande dotter Elsa. Hämtar Ari Hossi till min studio, diskuterar arr och bandar in rytmisk och mjuk kontrabas. Rensar och editerar sounden, kombinerar dem med klanger från datorns virtuella instrument. Styr hur de olika instrumentgrupperna hörs i olika delar av utrymmet, fixar och ordnar. Men särskilt lycklig är jag när jag sitter i hörnet och följer med hur barnen lever utställningen och musiken.

Det är ett privilegium att få dela med sig, särskilt när man får göra det i gott och kunnigt sällskap. Delta i andra skapande själars visioner och tillföra en egen synvinkel till helheten. Som kompositör, musikproducent och låtskrivare är det nog just de gemensamma projekten och delandet som gör mej gladast. Här är också Lilla Villans styrka. Lilla Villan är som den här utställningen: en underbar dekor men framförallt en skön gemenskap. Det är trampet av våra och våra barns fötter, av melodistumpar och skratt, berättelser, insikter och erfarenheter som blåser liv i de gamla väggarna. Av konst och oss ibland lite konstiga. Av dej och mej. Det är vi lite stolta över. Så varsågoda och välkomna!

Petter Korkman

Varför ler du, monster? – videopresentation